rosabubblan

Författare: Jan Guillou
  
När Erik relegeras från skolan på grund av alla de bråk han är inblandad i, blir hans sista chans till att få börja på ett gymnasium är att gå sina sista år innan på Stjärnsberg. En internatskola långt utanför Stockholm. Erik vill lägga våldet åt sidan när han nu ska börja på en ny skola och när han kommer dit verkar Stjärnsberg som en drömskola.
Erik får dela rum med en kille som heter Pierre. De är ganska olika; tillskillnad från Erik gillar Pierre att läsa och hatar sport men de blir snart mycket nära vänner.
Men alldeles för snart inser Erik att skenet bedrar om skolan.
Stjärnsberg har helt andra regler än den yttre världen. Här är det "kamratuppfostran" som gäller. Kamratuppfostran går ut på att de äldsta eleverna på skolan har ett råd som fungerar ungefär som en regering. Följer man inte deras order ger de olika straff. Ett av straffen är "rutan", en ruta på skolans baksida där två fjärderingare slåss mot den straffade. Fjärderingara inte kan slåss, inte på riktigt som Erik. Det visar han när han utmanas i rutan. Han har mycket erfarenhet ifrån sin förra skola och kan ta emot många slag utan att visa en min, vilket skrämmer många på Stjärnsberg. Det är tack vare farsan med sitt eftermaten stryk med bla. björk ris eller det allra värsta- hundpiskan.

Erik vägrar att vara springpojke åt fjärderingarna. Erik kan ordervägra och ställa hela deras system på ända men han kan inte sätta dit rådisarna, för om man slår en rådis blir man omedelbart relegerad. Erik får inte bli relegerad för då ryker hans framtid. Och eftersom att rådisarna vet detta så gör de allt för att knäcka honom. Men Erik fortsätter att göra motstånd eftersom att han vet att man inte kan låta såna som rådisar och farsan vinna. Ondskan får aldrig vinna.  

Ondskan berörde mig, att det finns sådana människor som kan göra sådana hemska saker mot andra. Man tänker inte alltid på hur illa vissa kan ha det. Boken är verkligen värd att tänka på. Jag ger Ondskan 4 av 5 bubblor.

Allmänt: Ondskan är en delvis självbiografi om Jan Guillous uppväxt och 1966, när Guillou vikarierade på herrtidningen FiB/Aktuellt, skickades han till Solbacka - skolan som stått förebild för Stjärnsberg i boken - för att göra ett repotage om de missförhållanden som sades råda på skolan. Guillou lyckades, mycket tack vare detta reportage, se till att skolan några år senare lades ner. Ondskan har även filmatiserats.
Skriven av Tina Stammel

Författare: Malin Sävstam

Den 26 december 2004 så sitter Malin och Mats med sina barn Axel(15), Harald(12) och Elsa(9) och äter frukost på ett hotell I Thailand. De är där med Malins bästa väninna Madelaine Walker, hennes nya kärlek och hennes tre barn. De skrattar och skämtar och planerar. de säger att de absolut inte ska stressa, det har ju en hel vecka på sig. Efter frukosten går familjen Sävstam till deras bungalow för att hämta deras strandsaker. Plötsligt så hör de massa skrik och oväsen utanför och Mats och barnen går ut för att kolla. Malin står och borstar tänderna när Mats hysteriskt skriker till henne; "Malin, Malin, skynda dig, det kommer vatten, du måste skynda dig!"
Hon rusar ut och ser stranden ätas upp av svart vatten. Hon rycker till sig Elsas hand och familjen börjar springa.

Malin ser Elsa springa framför henne med sina flätor guppande på ryggen. Just den synen kom att hemsöka henne under många år.

De träffas av vattnet och förlorar varandra ur sikte. Efteråt så får Malin veta att de färdades 1,3 km med vattnet. Malin hittar Mats och Axel och tillsammans söker de sig till ett sjukhus. Från familjen Walker finner de två av barnen, Anna (7) och David (14). De finner inte Elsa eller Harald. Efter några helvetiska dagar på olika sjukhus så är det ordnat med transport hem til Sverige, och några av deras vänner kommer för att leta efter de saknade.
De har alla olika skador, men på flygplatsen får de veta att Mats är för dålig för att resa och att han ska kommer efter senare efter några dagar på sjukhus, och de blir tvugna att lämna honom i Thailand. Natten efter så avlider Mats med lungorna fulla med lera.

Boken handlar sedan om kampen att komma tillbaka till livet, om Axels och Malins kamp för att överleva. Ingen annan från familjerna återvänder levande, och under året efter så anländer kropparna vartefter dom hittas.
Malin gör klart för sig i boken att de aldrig skulle ha klarat att återvända till livet utan vännerna som funnits där i alla vid alla tillfällen.

Efter att ha läst den här boken så känns alla problem väldigt futtiga. När livet stannar var så otroligt sorglig och hemsk, jag känner att den kommer att sitta i mig väldigt länge.

"När ni är sorgsna, blicka in i era hjärtan och ni skall se att ni i verkligheten gråter över det som en gång beredde er glädje." profeten, Kahlil Gibran.

Det känns fel att betygsätta självbiografier, det är som att betygsätta människors lidanden. Men den här boken var, trots allt lidande, otroligt fin och jag ger den 4 av 5 bubblor.  <3
Skriven av Sara Forsman